I augusti 1942 mötte den unge diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein på nattåget från Warszawa till Berlin. Den förtvivlade officeren berättade då om hur han bevittnat massmordet på 7 000 judar i förintelselägret Belzec för en förbluffad, tvivlande, allt mer chockad von Otter. Men hur rapporterade von Otter till UD och vad gjorde UD med hans berättelse? Kunde Sverige på något sätt ha agerat för att förhindra Förintelsens omfattning?